Grundavdrag

Så fungerar grundavdraget

Grundavdraget är till för att alla ska ha en viss inkomst som är helt skattefri, så att man kan täcka sina mest grundläggande levnadskostnader. Storleken på avdraget styrs av Prisbasbeloppet (PBB), vilket betyder att det justeras uppåt varje år i takt med inflationen.

Prisbasbeloppet (PBB) 2025

Prisbasbeloppet, ofta förkortat PBB, är ett centralt belopp i det svenska skatte- och socialförsäkringssystemet. Det fastställs varje år av regeringen baserat på Statistiska centralbyråns (SCB) beräkning av den allmänna prisutvecklingen. För inkomståret 2025 är prisbasbeloppet 58 800 kronor, en ökning från 57 300 kronor året innan. Denna ökning speglar inflationen under det föregående året och innebär att många belopp i skattesystemet justeras uppåt.

Prisbasbeloppet spelar en avgörande roll för grundavdragets storlek. Grundavdraget beräknas nämligen inte som ett fast krontal utan som andelar av PBB. Det innebär att grundavdraget automatiskt ökar när prisbasbeloppet höjs, vilket ger ett visst inflationsskydd. Exempelvis ligger det lägsta grundavdraget för personer under 66 år på ungefär 0,293 PBB (cirka 17 200 kr för 2025) och det högsta på cirka 0,711 PBB (cirka 41 800 kr). Utöver grundavdraget påverkar PBB även andra delar av skattesystemet, bland annat gränsen för statlig inkomstskatt, sjukpenninggrundande inkomst, föräldrapenning och bilförmånsvärdet.

SCB beräknar prisbasbeloppet genom att mäta prisutvecklingen under juni månad jämfört med föregående års juni. Om konsumentprisindex (KPI) har stigit med exempelvis 2 procent, höjs prisbasbeloppet med motsvarande andel. Regeringen fastställer det slutgiltiga beloppet genom en förordning som publiceras på hösten, och det nya PBB gäller från den 1 januari efterföljande år. Det är viktigt att komma ihåg att grundavdraget alltid baseras på det PBB som gäller för det aktuella inkomståret, inte det år du deklarerar.

Förhöjt grundavdrag för pensionärer

Från och med det år du fyller 66 år har du rätt till ett förhöjt grundavdrag, vilket innebär att en betydligt större del av din inkomst blir skattefri. Systemet infördes för att kompensera för att pensionärer inte får jobbskatteavdrag på sin pensionsinkomst, och syftet är att minska skillnaden i beskattning mellan lön och pension.

Det förhöjda grundavdraget beräknas enligt en egen trappstegsmodell som ger ett betydligt högre avdrag vid låga och medelhöga inkomster. För en pensionär med en årsinkomst på omkring 250 000 kronor kan det förhöjda grundavdraget vara uppemot 110 000 kronor, jämfört med cirka 37 000 kronor för en person under 66 år med samma inkomst. Det innebär att pensionären bara betalar kommunalskatt på ungefär 140 000 kronor, medan den yngre personen beskattas på 213 000 kronor. Skillnaden i faktisk skatt kan vara flera tiotusentals kronor per år.

Det förhöjda grundavdraget avtrappas vid högre inkomster, precis som det vanliga grundavdraget. Vid mycket höga pensionsinkomster, över ungefär 1 100 000 kronor per år, närmar sig det förhöjda avdraget det vanliga grundavdragets nivå. Det är också värt att notera att åldersgränsen höjdes från 65 till 66 år under 2023, i linje med den höjda pensionsåldern. Om du har både lön och pension under ett och samma år, tillämpas det förhöjda grundavdraget på hela din sammanlagda inkomst, förutsatt att du fyller 66 under inkomståret.

• Automatiskt avdrag: Du behöver inte ansöka om det förhöjda grundavdraget. Skatteverket tillämpar det automatiskt baserat på ditt födelsedatum när de räknar ut din slutskatt.
• Skattetabell: Om du enbart har pension som inkomst och är över 66 år, används en särskild skattetabell (tabell 34 eller liknande) som redan tar hänsyn till det förhöjda avdraget, så att rätt skatt dras varje månad.
• Samspel med jobbskatteavdrag: Om du som pensionär fortsätter att arbeta får du jobbskatteavdrag på lönedelen, samtidigt som det förhöjda grundavdraget gäller på den totala inkomsten. Det kan vara ekonomiskt mycket fördelaktigt att kombinera deltidsarbete med pension.